→
|
|
|
||
| → | |||
Låt oss titta närmare på formeln som säger att addition är kommutativt:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer för våra valda tal, genom att använda addition för att förenkla båda leden och se om de blir lika.
Först utför vi additionen i summan i vänsterledet. Där får vi det naturliga talet 3.
Även i summan i högerledet ger addition svaret 3.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that addition is commutative:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides using addition, and checking if we get the same result on both sides.
First we peform the addition in the sum on the left side. The sum then becomes the natural number 3.
The sum on the right side also becomes 3 after addition.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att multiplikation är kommutativt:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer för våra valda tal, genom att använda multiplikation för att förenkla båda leden och se om de blir lika.
Först utför vi multiplikationen i produkten i vänsterledet. Där får vi det naturliga talet 12.
Även i produkten i högerledet ger multiplikation 12.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that multiplication is commutative:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides using multiplication, and checking if we get the same result on both sides.
First we peform the multiplication in the product on the left side. The product then becomes the natural number 12.
The product on the right side also becomes 12 after multiplication.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att division inte är kommutativt:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer för våra valda tal, genom att använda division för att förenkla båda leden och se om de verkligen inte blir lika.
Först dividerar vi bråket i vänsterledet, som kan förkortas med 2. Vi får då det naturliga talet 5.
I högerledet ger division decimaltalet 0,2.
Vi ser nu att vi verkligen fick olika resultat i vänsterled och högerled, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that division isn't commutative:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides using division, and checking if we really get a different result on both sides.
First we peform the division in the fraction on the left side. The fraction then becomes the natural number 5.
The fraction on the right yields the decimal number 0.2.
Now we see that we did indeed get a different result on both sides, so the formula was correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att exponentiering inte är kommutativt:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer för våra valda tal, genom att använda exponentiering för att förenkla båda leden och se om de verkligen inte blir lika.
Först exponentierar vi potensen i vänsterledet. Vi får då det naturliga talet 8.
I högerledet ger exponentiering istället 9.
Vi ser nu att vi verkligen fick olika resultat i vänsterled och högerled, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that exponentiation isn't commutative:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides using exponentiation, and checking if we really get a different result on both sides.
First we peform the exponentiation in the power on the left side. It then becomes the natural number 8.
The power on the right instead yields 9.
Now we see that we did indeed get a different result on both sides, so the formula was correct!
Låt oss titta närmare på formeln som utgår ifrån att multiplikation är vänsterdistributivt över addition. Den berättar att vi får skriva om en produkt med summafaktor till en summa med produkttermer enligt följande:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer för dessa tal genom att förenkla med addition och multiplikation.
Låt oss först förenkla vänsterledet. Vi börjar med att addera termerna i summafaktorn.
Sedan multiplicerar vi, och vänsterledet är nu det naturliga talet 14.
Låt oss se om högerledet blir samma sak! Först multiplicerar vi den första produkttermen.
Sedan den andra.
Nu kan vi addera termerna, vilket gör även högerledet till 14!
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula that claims that multiplication is left-distributive over addition. It states that a product with a sum factor can be rewritten as a sum of product terms:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test the validity of the formula for these numbers by simplifying using only addition and multiplication.
Let us begin with simplifying the left side. We start by adding the terms in the sum factor.
Then we multiply, making the left side become the natural number 14.
Now let's see if the right side simplifies to the same thing! First we multiply in the first product term.
Then we do the same to the second term.
Now that both terms are natural numbers we add them together, making the right side become 14.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att addition är associativ. Den påstår att om vi har en summa med tre (eller fler) termer så spelar det ingen roll i vilken ordning vi utför additionerna:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer genom att utföra additionerna och se om vi får samma resultat i båda leden!
Vi börjar med att addera i summatermen i vänsterledet.
Nu adderar vi de två kvarvarande termerna i vänsterledet, som därmed blir 6.
Vi vänder oss mot högerledet och adderar inuti summatermen där.
Vi adderar de två kvarvarande termerna i högerledet, vilket också blev 6.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that addition is associative. It says that if a sum has three (or more) terms, it doesn't matter in which order we add them:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula is correct for these numbers by performing the additions and see if we get the same result on both sides!
We begin by adding in the sum term on the left side.
Now we add the result of that to the remaining term, making the left side become 6.
We turn to the right side and add inside the sum term there.
We add the result from that to the remaining term, which again gives us the result 6.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att multiplikation är associativt. Den påstår att om vi har en produkt med tre (eller fler) faktorer så spelar det ingen roll i vilken ordning vi utför multiplikationerna:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer genom att utföra multiplikationerna och se om vi får samma resultat i båda leden!
Vi börjar med att multiplicera i produktfaktorn i vänsterledet.
Nu multiplicerar vi de två kvarvarande faktorerna i vänsterledet, som därmed blir 24.
Vi vänder oss mot högerledet och multiplicerar inuti produktfaktorn där.
Vi multiplicerar de två kvarvarande faktorerna i högerledet, vilket också blev 24.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that multiplication is associative. It says that if a product has three (or more) factors, it doesn't matter in which order we multiply them:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula is correct for these numbers by performing the multiplications and see if we get the same result on both sides!
We begin by multiplying in the product factor on the left side.
Now we multiply the result of that to the remaining factor, making the left side become 24.
We turn to the right side and multiply inside the product factor there.
We multiply the result from that to the remaining factor, which again gives us the result 24.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att division är högerdistributivt över addition. Den berättar att vi får skriva om en kvot med summatäljare till en summa av kvottermer enligt följande:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer genom att förenkla båda leden med division och addition, och se om vi får samma tal på båda sidor!
Vi börjar med att addera i täljaren i vänsterledet.
Vänsterledet består nu av en kvot av naturliga tal. Vi utför den divisionen och får 2.
I högerledet så utför vi divisionen i den första kvottermen, och får decimaltalet 0,75.
Vi gör detsamma i den andra kvottermen i högerledet. Den blir 1,25.
Slutligen adderar vi de två decimaltalen, och även högerledet blir då det naturliga talet 2.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula that claims that division is right-distributive over addition. It states that a fraction with a sum numerator can be rewritten as a sum of fraction terms like thus:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides with addition and division, and checking if we get the same result on both sides.
First we add in the left side numerator.
The left side is now a fraction of natural numbers. We perform this division, giving us the natural number 2.
In the right side we perform the division in the first fraction term, giving us the decimal number 0.75.
We do the same with the second fraction term on the right side, which becomes 1.25.
Finally we add the two decimal numbers together, making the right side also become the natural number 2.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att exponentiering är högerdistributivt över multiplikation. Den berättar att vi får skriva om en potens med produktbas till en produkt av potensfaktorer enligt följande:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer genom att förenkla båda leden med exponentiering och multiplikation, och se om vi får samma tal på båda sidor!
Vi börjar med att multiplicera i produktbasen i vänsterledet.
Vänsterledet består nu av en potens av naturliga tal. Vi utför den exponentieringen och får 144.
I högerledet så utför vi exponentieringen i den första potensfaktorn, och får 16.
Vi gör detsamma i den andra potensfaktorn i högerledet. Den blir 9.
Slutligen multiplicerar vi 16 och 9, och även högerledet blir då det naturliga talet 144.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula that claims that exponentiation is right-distributive over multiplication. It states that a power with a product base can be rewritten as a product of power factors like thus:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides with multiplication and exponentiation, and checking if we get the same result on both sides.
First we multiply in the left side product base.
The left side is now a power of natural numbers. We perform this exponentiation, giving us the natural number 144.
In the right side we perform the exponentiation in the first power factor, giving us 16.
We do the same with the second power factor on the right side, which becomes 9.
Finally we multiply 16 and 9 numbers together, making the right side also become the natural number 144.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att exponentiering är högerdistributivt över division. Den berättar att vi får skriva om en potens med kvotbas till en kvot av potensfaktorer enligt följande:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer genom att förenkla båda leden med exponentiering och division, och se om vi får samma tal på båda sidor!
Vi börjar med att utföra divisionen i kvotbasen i vänsterledet.
Vänsterledet består nu av en potens av naturliga tal. Vi utför den exponentieringen och får 8.
I högerledet så utför vi exponentieringen i täljaren, och får 64.
Vi gör detsamma i potensen i nämnaren. Den blir 8.
Slutligen dividerar vi 64 och 8, och även högerledet blir då det naturliga talet 8.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula that claims that exponentiation is right-distributive over division. It states that a power with a fraction base can be rewritten as a fraction of power factors like thus:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides with division and exponentiation, and checking if we get the same result on both sides.
First we divide in the left side fraction base.
The left side is now a power of natural numbers. We perform this exponentiation, giving us the natural number 8.
In the right side we perform the exponentiation in the first power factor, giving us 64.
We do the same with the second power factor on the right side, which becomes 8.
undefined
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att en potens med potensbas kan skrivas om till en potens med produktexponent:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer genom att förenkla båda leden med exponentiering och multiplikation, och se om vi får samma tal på båda sidor!
Först utför vi exponentieringen i potensbasen i vänsterledet.
Nu är vänsterledet en potens av naturliga tal. Vi utför den exponentieringen och får 4096.
Vi vänder uppmärksamheten till högerledet och börjar med att utföra multiplikationen i exponenten.
Även högerledet är nu en potens av naturliga tal. Vi utför exponentieringen och får ännu en gång 4096.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that a power with a power base can be rewritten as a power with a product exponent:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides using multiplication and exponentiation, and checking if we get the same result on both sides.
First we perform the exponentiation in the power base on the left side.
Now the left side is a power of natural numbers. We perform this exponentiation, giving us 4096.
We turn to the right and start by performing the multiplication in the exponent.
The right side has now also become a power of natural numbers. We perform this exponentiation, and again we get 4096.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att en potens med summaexponent kan skrivas som en produkt av potensfaktorer:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer för våra valda tal, genom att använda addition, multiplikation och exponentiering för att förenkla båda leden och se om de blir lika.
Först adderar vi exponenten i potensen i vänsterledet.
Den är nu en potens av naturliga tal. Vi utför exponentieringen och får 1024.
Vi utför exponentieringen i den första potensfaktorn i högerledet. Den blir 64.
Nästa potensfaktor i högerledet blir 16.
Högerledet är nu en produkt av de naturliga talen 64 och 16. Vi utför den multiplikationen och får 1024 även här.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that a power with a sum exponent can be rewritten as a product with power factors:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides using addition, multiplication and exponentiation, and checking if we get the same result on both sides.
First we add in the exponent in the power on the left side.
That power now consists of natural numbers. We perform the exponentiation and get 1024.
We perform the exponentiation in the first power factor in the right side. It becomes 64.
The next right side power factor becomes 16.
The right side is now a product of the natural numbers 64 and 16. We perform this multiplication and get 1024 here too.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
Låt oss titta närmare på formeln som säger att en produkt av kvotfaktorer kan skrivas som en kvot av produkter:
För att övertyga oss själva om att formeln stämmer så testar vi om den gäller när vi byter ut variablerna mot naturliga tal! Här är formeln med variablerna utbytta:
Nu kan vi testa om formeln stämmer för våra valda tal, genom att använda multiplikation och division för att förenkla båda leden och se om de blir lika.
Först dividerar vi i den första kvotfaktorn i vänsterledet. Vi får då decimaltalet 0,8.
Vi dividerar i nästa kvotfaktor, som blir 1,5.
Nu är vänsterledet en produkt av två decimaltal. Multiplicerar vi där får vi 1,2.
I högerledet mutliplicerar vi först produkten i täljaren, som blir 12.
I nämnaren får vi 10.
Högerledet är nu en kvot av de naturliga talen 12 och 10. Utför vi den divisionen så får vi även här decimaltalet 1,2.
Nu har båda leden samma värde, så formeln verkar stämma!
Let's take a closer look at the formula claiming that a product of fraction factors can be rewritten as a fraction of products:
To convince ourselves that the formula is correct, let's try it out by exchanging the variables for some natural numbers! Here is the formula with the variables exchanged:
Now we can test if the formula holds true by simplifying both sides using division and multiplication, and checking if we get the same result on both sides.
First we divide in the first fraction factor on the left side. We then get the decimal number 0.8.
We divide in the next fraction factor, giving us 1.5.
Now the left side is a product of two decimal numbers. Multiplying those gives us 1.2.
In the right side we first multiply in the numerator product, making it become 12.
The denominator in turn becomes 10.
The right side is now a fraction of the natural numbers 12 and 10. Performing this division gives us 1.2.
Now both sides are equal, so the formula seems to be correct!
This view holds a number of expressions in text form. Click any expression to load it back into the calculator view.
There are two sections of expressions:
Denna vy innehåller ett antal uttryck i textform. Klicka på ett uttryck för att återvända till miniräknarvyn och automatiskt få uttrycket inskrivet i textfältet.
Det finns två olika sektioner med uttryck:
This view presents a mathematical expression in four different ways;
Our hope is that by showing these four different representations side by side, your cognitive understanding of the expression will strengthen further!
Denna vy presenterar ett matematiskt uttryck på fyra olika sätt:
Förhoppningen är att du genom att erbjudas dessa fyra olika representationsformer intill varandra kommer få en bättre förståelse för beståndsdelarna!
This view presents a single lesson from the Lessons tab. First you'll get a description of the lesson, explaining the theme and what the goal is.
If the lesson is part of the first group that explains the app it will contain a mission. The lesson will tell you what you have to do and how to find the mission button that you must click to perform the mission.
If it is a mathematical lesson, then the description will be followed by a list of words from the Glossary tab, that are recommended reading for this lesson (except for in the very first lesson which only focuses on the app in general). There is no way to mark a word as read, so this is controlled purely by conscious. Click each word to see its definition view!
After that comes the meat of the lesson, namely a list of rules from the Rules tab (except for the first two lessons which have no rules). The idea is that you study each of the rules by clicking on them to access their rule explanation view, and then switch to its rule learning view and mark it as learned.
In the final section you are shown the lesson status:
If you haven't learned all rules in the lesson or it has a mission that you have yet to perform, it will have a closed padlock ( ). The text next to the padlock explains what needs to be done.
If you have learned all rules or completed the mission, but not yet marked the lesson as completed, it will have a closed padlock with a key ( ). Mark it as completed by clicking the button at the bottom!
An already completed lesson will have an open padlock ( ). If for some reason you want to open the lesson up again, click the button one more time. A lesson will also be automatically opened up if you take back a learn mark from one of its rules.
Denna vy presenterar en enskild lektion från Lektionstabben. Överst i lektionsvyn finns en beskrivning av lektionen som förklarar dess tema och vad förståelsemålet är.
Om lektionen ingår i den första gruppen som förklarar appen så innehåller den ett uppdrag som du måste genomföra. Lektionen berättar vad det är du måste göra för att hitta uppdragsknappen som du måste trycka på för att genomföra uppdraget.
Om det är en matematisk lektion så följs beskrivningen av en lista av ord från Ordlistetabben, som är rekommenderad läsning för den här lektionen (förutom i den allra första regeln som enbart fokuserar på appen i stort). Huruvida du läser orden eller inte spåras inte, så det är en ren samvetsfråga. Klicka på ett ord för att få upp dess definitionsvy!
Efter orden kommer lektionens huvudinnehåll, nämligen en lista av regler från Regeltabben (förutom i de första två lektionerna som inte har några regler). Tanken är att du skall studera varje regel genom att klicka på den för att få upp dess förklaringsvy, och sedan byta till inlärningsvyn och markera den som inlärd.
I den sista delen av lektionsvyn så kan du se dess inlärningsstatus:
Om du inte har lärt dig alla regler i lektionen, eller om den har ett uppdrag du inte genomfört, så har den ett stängt hänglås ( ). Texten intill berättar vad som återstår att göra.
Om du har lärt dig alla regler i lektionen eller genomfört uppdraget, men ännu inte avslutat lektionen, så har den ett stängt hänglås med nyckel i ( ). Avsluta lektionen genom att klicka på knappen längst ned!
En redan avklarad lektion har ett öppet hänglås ( ). Om du av någon anledning vill öppna upp lektionen igen så klicka på knappen en gång till. En lektion kommer också automatiskt öppnas upp om du på motsvarande sätt tar bort inlärningsmarkeringen från någon av dess regler.
This view gives various information about a single word from the Glossary tab:
This view helps you understand an algebraic formula from the word view by exchanging the variables for natural numbers and showing that what the formula claims is correct.
You will be shown this calculation in the view, and can also load it into a Result view.
Denna vy demonstrerar att en formel från ordvyn stämmer genom att byta ut variablerna mot naturliga tal och visa att omskrivningen är korrekt.
Vyn innehåller en detaljerad beskrivning av demonstrationen, men ger dig också möjlighet att ladda in demonstrationen i Resultvyn.
In this section you can see the rule status in the Algebra Explorer School, as well as the status for the lesson that the rule is part of. For more information about this, see the help section for the Lesson list tab!
First you can see the rule status. There are three possible states:
If this is a composite rule with substep rules that you have not yet learned, you cannot learn this rule and it has a closed padlock ( ) next to its name. To find out which rules you need to learn you can navigate to the Links section to find a list of all substep rules, and look for those without an open padlock ( ).
If this is a fundamental rule, or a composite rule for which you have already learned all substeps, that means you are ready to learn it, and it is therefore marked with a padlock with key ( ). You can learn the rule now by clicking the button!
If you have already learned this rule it shows this with an open padlock ( ). Should you for some reason want open the rule up for learning again, just press the button again! If this means that other rules that depend on this rule would also be unlearned, then you will receive a warning first.
The lesson status is shown in much the same way (although there is no button for the lesson here, merely a link to the lesson view):
If you haven't learned all rules in the lesson, it will have a closed padlock ( ). The text will say how many rules are left to learn in the lesson.
If you have learned all rules in the lesson, but not yet marked it as completed, it will have a closed padlock with key ( ). Follow the link to mark it as completed!
An already completed lesson will have an open padlock ( ). The fact that the lesson is completed means that this rule is completed too.
I denna sektion av rulesvyn så kan du se regelns status i Algebra Explorers kurs, liksom statusen för lektionen som regeln ingår i. För mer information om detta, läs hjälpsektionen för Lektionlistan!
Först i denna vy så visas regelns status. Det finns tre möjliga lägen, som kommuniceras med en symbol intill regelns namn:
Om detta är en sammansatt regel med delstegsregler som du ännu inte lärt dig, så kan du inte lära dig denna regeln och den är därför markerad med ett stängt hänglås ( ). För att se vilka de andra reglerna är som du måste lära dig först så kan du navigera till Länksektionen och leta i listan över deltstegsregler efter regler som inte har öppna hänglås ( ).
Om detta är en grundläggande regel, eller en sammansatt regel som du redan lärt dig alla delsteg för, så innebär det att du är redo att lära dig denna regel! Den har då ett stängt hänglås med nyckel i ( ). Du kan markera regeln som inlärd genom att trycka på knappen i lärsektionen!
Om du redan lärt dig regeln sedan tidigare så har den ett öppet hänglås ( ). Skulle du av någon anledning vilja öppna upp regeln för inlärning igen så är det bara att klicka på knappen än en gång för att ta tillbaka markeringen! Om detta innebär att ytterligare regler som är beroende av denna också blir avmarkerade så kommer du få en varning om detta först.
Lektionens status visas på nästan exakt samma sätt (fast här finns ingen knapp, bara en länk till lektionens vy):
Om du inte har lärt dig alla regler i lektionen så har den ett stängt hänglås ( ). Texten berättar hur många regler som återstår.
Om du har lärt dig alla regler i lektionen, men ännu inte avslutat den, så har den ett stängt hänglås med nyckel i ( ). Skynda dig att följa länken och avsluta lektionen!
En redan avklarad lektion har ett öppet hänglås ( ). Att lektionen är avklarad innebär att denna regel också är det.